January 2009
22 posts
lingonlingonlingonlingonlingonlingonlingonlingonl
Syltkok inför paltkalaset.
Subtraktion
Sitter på biblioteket med dagtidsprojektet: ett exceldokument. Huvudräkning. Undersökningsdatum minus födelsedatum lika med ålder. Och det är bara en tidsfråga innan diagnosen kommer på någons födelsedag. Men det är klart, vem bryr sig om födelsedagar när man är vuxen.
Väldigt effektfullt i början med färg bara utanför skissen. Men nu var det faktiskt ett övningstillfälle, så tyvärr var jag tvungen att fortsätta. De omålade ytorna möjliggjorde akvarellteknik i håret och linnet. Det gick tyvärr inte med ansiktet eftersom vatten inte kan torka jämnt på akrylytan. Jag var alltså tvungen att blanda färg på palett, vilket är bajssvårt, tom när man bara...
jag hatar att måla. färg stinker. fult blir det också. det här var ett dumt projekt.
LA ink blev kvällens inspiration. Brukar framhålla att Garver i Miami är den vassaste nålen på tv, men Kat gjorde ett ovanligt grymt porträtt av en skäggig farsgubbe ikväll. Fick stor lust att göra porträtt. Egentligen brukar jag nog lyckas bättre med tecknade, men det var länge sen jag försökte med pensel. Kul är det också.
Har släpat hem ett par gigantonorma uppspända dukar jag köpte under sabbatsåret och som samlat damm i Obbola sedan dess. De var tänkta att bli arbetsprover för ansökan till konsthögskola men förblev såklart orörda. Jag målade mest på kartong för att slippa prestationskrav. Någon ansökan blev det heller inte, eller i alla fall inte en i konstnärlig riktning.
Jag ska släpa upp dem på vinden nu,...
Att fira
I fredags blev det öl på Scharinska med Filip och Ylva och Aina och Tobbe och Eric och Ebbot och Carl och fler. På lördagen blev det tårta med Mirjam och mamma och Jukka och Nemo och Josefin och fler. Följt av vin med Andreas och många många fler. Men idag kom den riktiga tentafesten: Snookerfinal med Ronnie O’Sullivan och Mark Selby och inga fler. Just nu står det fyra lika. Jag har nog...
“jag är ingen dagsslända
jag slipper fångas med håv
vi skålar för att förlåta –...”
– Organism 12
Fruktade morgondagens tenta, så jag tog fram patologiboken för att fylla ut ett par kunskapsluckor om cancer. Nu är jag rädd för döden istället.
Vinter
Jag var ett ovanligt och begåvat barn som ingen förstod sig på. När Muminpappan skrev detta i sina memoarer så blev han så rörd att han nästan började gråta. Och så tänkte han på hur alla skulle ångra sig när de läste hans memoarer – och då blev han glad igen.
Den som valde att inleda sitt program av Vinter i P1 med att läsa om Muminpappan var Lasse Åberg. Alla dessa saker som man fruktar att...